1800-TALET

De äldsta skriftliga handlingar rörande hela byn som finns bevarade är avskrifter av handlingarna om laga skiftet, som för Skälsmara by förrättades åren 1838–1841. Hemmansägare var då friherre G. Leuhusen, Anders Hansson, Hans Hansson, Hans Ersson, Anders Gustaf Mattsson, Emanuel Lindbom, mjölnaren Engström och bröderna Carl och Erik Norman.

Vid tiden för laga skiftet fanns i byn 31 bebodda hus. Hemman som då tillhörde Skälsmara var bland andra Östergården med tio hus, Mellangården med fem hus, Stafsudda med fyra hus, Båtsmanstorpet med fyra hus, Toholmen med tre och Hanskroka med fem. Byns gemensamma båthus och brygga låg vid Eknäs, och båtstället kallades Bottsö.

​

Byordningen kring mitten av 1800-talet

I den byordning som då kom till finns till exempel i § 20 bestämmelsen att för byn skall väljas en ordningsman, ”hvilken tillkommer att hafva uppsigt å alt som har afseende på byns gemensamma bästa, såsom i frågor om fiske, vasstägt, skogshygge, wägar och dikning, stängsel, led och grindar samt tillsyn öfver ovarsamt förfarande med eld, och uppsigt å hohägn m.m. samt skall vid alla tillfällen blifwa åtlydd, och må den av Byamännen som tredskas att åtlyda Ordningsmannens bud eller tillsägelse, för hvarje gång pligta 32 shilling banco. Hvarje besuten åbo är skyldig att ett år wara i tour Ordningsman inom byn., dock byamännen obetaget att å nyo invälja afgående Ordningsman, så wida han will med det hafda förtroendet fortfara.

Alt wite som sålunda inflyter skall av Ordningsmannen förwaras för att enligt beslut i allmänt byråd till byns gemensamma bästa användas.

Wid nu anstäldt wal blev Anders Hansson utsedd att Ordningsbefattningen genast öfvertaga”, etcetera.

Ordningsmännen valdes från början för ett år i sänder men kunde omväljas om så önskades. Några av ordningsmännen innehade ämbetet under flera år, en av dem hela 21 år.

​

Protokollen från bystämmorna

Till byhandlingarna hör, förutom själva skifteshandlingarna jämte kartor, även en mängd protokoll från bystämmorna, slitna och gulnade papper, som pietetsfullt förvarats av flera generationers byföreståndare. Genom sitt innehåll och med de karaktäristiska namnunderskrifterna kommer man i nära nog personlig kontakt med de gamla byborna. Protokollen är i allmänhet mycket elegant skrivna och måste vara upprättade av någon skolad person.

​

Skrivkunnigheten bland byamännen varierade tydligen rätt mycket att döma av namnteckningarna under protokollen, där man ser bomärken bredvid mycket schvungfulla och tränade namnteckningar. Nämndeman Gustaf Westerberg kunde läsa tryckt text men inte skriva eller läsa skrivet. Det berättas att när han reste till tinget så hade han de olika handlingarna ombundna med olikfärgade snören för att skilja dem åt. Så var det antagligen med de flesta. De kunde läsa bättre än de kunde skriva. 

Var man tvungen att skriva något så fattade man sig kort och koncist. Det kan man se på exempelvis Landsvägslistan för Skälsmara från år 1849, där de olika hemmansägarna ålades att underhålla vägen och där var och en från år 1849 till år 1886 under således 37 år på ett och samma papper efter fullgjort vägarbete med bläck och penna betygat att man gjort sin plikt. Därför heter det exempelvis ”Eknäs G Hansson ocktober med en hest 1852. På lanswegen östergården å Söder Stugan år 1866. På lansvägen Närstugan med Häst och lilstugan med kar 1871. Hanskroka på vegen med Häst och karl 1884.”

Den 5 april 1947 valdes Fru Elsa Andersson, Norsbacken, Nystugan, till den första kvinnliga byföreståndaren.